Jag har alltid sagt att det forskas för lite i Sverige om spel och spelberoende. Mitt gnölande har förmodligen liten effekt på flödet av pengar till forskning men jag gnölar ändå. Men Statens Folkhälsoinstitutet bedriver en spännande longitudinell studie som ska pågå tom 2014. En rapport är publicerad och den är skräckblanda läsning. Rapporten borde väcka mer uppseende än den gör och tas på stort allvar av politiker som bestämmer hur en ansvarsfull spelpolitik ska formas. Så några snabba fakta ur " Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008/2009. Huvudresultat från SWELOGS befolkningsstudie".
Lite data
‹För att kunna beskriva omfattningen av spelproblem måste vi kort beskriva vårt mätinstrument, Problem Gambling Severity Index (PGSI) (se även metoddelen). PGSI består av nio frågor om spelande under de senaste tolv månaderna. Summan av svaren ger sedan en indelning i fyra kategorier: inga spelproblem, spelare med viss risk, spelare med moderat risk och spelare med spelproblem. När vi redovisar olika grad av spelproblem lägger vi oftast ihop grupperna med ”moderat risk” respektive ”spelproblem” och kallar dem problemspelare, liksom man vanligtvis gör i internationella sammanhang.
PGSI poängskala och kategorier
0 poäng: Inga spelproblem. Gruppen omfattar dels de som inte spelat alls de senaste 12 månaderna, dels de som spelar men svarar ”aldrig” på samtliga nio frågor. Personer i den här gruppen har inte haft några negativa konsekvenser av
sitt spelande senaste året.
1–2 poäng: Spelare med viss risk. De som svarar ”aldrig” på de flesta av frågorna men ”ibland” på någon eller några kan vara på väg mot mer allvarliga spelproblem. Troligtvis har personer i den här gruppen inga negativa konsekvenser av sittspelande.
3–7 poäng: Spelare med moderat risk. Den som svarar ”ibland” på tre eller fler frågor, eller ”alltid” på någon fråga är mer tydligt på väg mot mer allvarliga spelproblem. Personer i den här gruppen har nästan alltid negativa konsekvenser av sitt spelande.
8 poäng eller mer: Spelare med spelproblem. Personer som klassas som spelare med spelproblem är de som påverkas mest negativt av sitt spelande. De kan i det här stadiet ha mist kontrollen över sitt spelande.
Kategorierna med ”moderat risk” och ”spelproblem” slås ofta ihop till en kategori
med problemspelare.
Spelproblem i befolkningen
- Inga spelproblem (0 p) 92,4 % 6 742 900 (antal 16-84 år)
- Viss risk 1-2 p) 5.4 % 393 700 (antal 16-84 år)
- Moderat risk (3-7 poäng) 1,9 % 140 100 (antal 16-84 år)
- Spelproblem (+8 poäng) 0,3 % 23 700 (antal 16-84 år)
Nästan var 10 man i åldern 18-24 är problemspelare.
Cirka 2600 000 personer i Sverige lever med någon som är problemspelare och 76 00 av dessa barn.
Andelen problemspelare bland flickor i åldern 16–17 är två procent och bland pojkar i åldern 16–17 är den fem procent.
Om man räknar samman problemspelarna och personer med viss risk för spelproblem står dessa för mer än hälften av satsade pengar på spel i Sverige. Ju allvarligare problem med spel om pengar desto större är andelen av spelinsatserna. Siffrorna bör tolkas med försiktighet eftersom de bygger på självrapporterade uppgifter, men de stämmer väl överens med internationella studier som visar att problemspelare står för 30–50 procent av
spelinsatserna och därmed för en oproportionerligt stor del av spelbolagens vinster. ›
Det är intressant att se att SWELOGS bekräftar det jag sagt i åratal. De spelberoende står för en oändligt stor del av omsättning och alla vill ha deras pengar men ingen vill veta varifrån de kommer. SWELOGS berättar det svart på vitt vem det är som står för överskottet till bidragstagarna och vinsterna till ägare av spelbolag.
Det är dags nu att börja ta ansvar. Det är dags nu att börja betala av skulden till de spelberoende och göra rätt. Se åtminstone till att de får rätt till vård och behandling.
Jag ger mig inte.
